The Musical Box

söndag 19 november 2017

Nådens år och ABBA

ULF LUNDELL – NÅDENS ÅR – 1978

När den här LP:n dök upp bakom skivdisken på Skivor & Band orsakade den viss panik.
1. Jag hade inga pengar.
2. Jag älskade varenda låt (lyssnade på den i hörlurar).
3. Av principskäl kunde jag inte köpa den.
1. Pengafrågan löste sig, det fanns ju studiebidrag även på den tiden. Men just den gången fick jag lämna skivan kvar i affären. Ett par dagar senare var jag tillbaka, då blev den min.

2. Nådens år var en ohygglig skillnad jämförd med Lundells två tidigare album, Vargmåne och Törst. Det här var rockstjärnan Ulf Lundell med ett synnerligen kompetent band bakom sig. Produktionen, soundet, var både tuffare, säkrare och betydligt snyggare än på de tidigare plattorna. Här finns dessutom flera av de Lundell-låtar jag fortfarande tycker tillhör hans bästa; Warum All This Black Stuff, Kitsch, Vit flagg och givetvis Snön faller och vi med den. I min tanke är detta fortfarande än av Lundells starkaste album vid sidan av Vargmåne, Törst och Längre inåt landet.

3. Och så det här med principen, som nu för tiden kan tyckas lite fånig. Men så var det inte då, jag garanterar. Det var nämligen så här: Grabbar som lyssnade på Ulf Lundell kunde inte samtidigt gilla ABBA. Så var det bara. Det fanns folk som lämnade privata fester i protest när Dancing Queen spelades på stereon, tro det om du vill.

När jag stod där på Skivor & Band med hörlurarna över öronen och läste textbladet såg jag att Agneta Fältskog var med och sjöng i kören på Snön faller...(vilket jag så här i efterhand inser var ohyggligt stort, Nådens år spelades ju in under ABBA:s storhetsperiod). Eftersom jag inte hade råd att köpa skivan då kändes detta nästan som en lättnad. Då hade jag ju en orsak...

Som tur var höll jag inte på ABBA-principen särskilt hårt och blev som sagt några dagar senare ändå ägare till Nådens år. Det köpet fick jag äta upp, inte minst när Snön faller gick upp på Svensktoppen några veckor senare...men trots det har jag aldrig ångrat Nådens år, tvärtom.
Det finns förresten två versioner av LP:n, Nådens år och den censurerade Dådens år. Ulf Lundell hade nämligen inte rätten att använda texten i låten Den lille landstrykaren (en dikt av William Blake översatt av Viveca Heyman).

Han tvingades dra in Nådens år, som redan sålt guld, och ersätta den med Dådens år, där Den lille landstrykaren är utbytt mot Ack Blake käre Blace, som har samma melodi men där texten är utbytt mot en ”nidvisa” om översättaren.

Nr: 87/2222

OBS! Favorit i repris. Jag har det här inlägget tidigare tidigare, men ger nu Nådens år en ny chans.