The New Colony Six

Chicago är inte bara jazz och blues. Där gjordes även en del pop under slutet av 1960-talet. Ett svar på den brittiska invasionen, som dock aldrig blev mer än en viskning. Få av Chicagos 60-talspopband har gått till historien.


The New Colony Six var ett av dem som ville slå sig fram. Bandet gjorde mellan 1966-1969 fyra plattor, klart inspirerade av Beatles, Manfred Mann och andra brittiska storheter. Men de kom aldrig upp i den klassen. New Colony Six fick en hit 1966 med låten I Confess och lanserades som ”ett poppigare amerikanskt Them”. Men att jämföra det här bandet med Van Morrison är bara pinsamt.

Jag har kommit över en LP, Attacking A Straw Man från 1969. Den är bara lite kul, man känner sig liksom inte tillfreds. Man är varm, men fryser ändå. Man har ätit sig mätt, men är ändå hungrig. Attacking A Straw Man drar snarare lite åt jazz-hållet och är en rätt sömning tillställning.

Efter ett par genomlyssningar känner man sig mest som en trafikstockning en fredagseftermiddag på bron över Munksjön.
Samtliga plattor har getts ut på cd, så de går att få tag på ganska enkelt. Men jag vet faktiskt inte varför. Jag får väl se den LP:n jag har som ett historiskt dokument som av den anledningen är värd att spara.

Ett annat chicagoband som kan vara värt att nämna är American Breed. Mest för att bandet låg bakom låten Bend Me, Shape Me, som Amen Corner gjorde odödlig 1967. American Breed gav ut fyra plattor, efter ett antal medlemsbyten i början av 70-talet byttes namnet till Rufus och började kompa Chaka Khan. Och därmed får väl den historien anses vara avslutad...