Och här sitter jag med en gammal Lee Hazlewood...
Vad faen har hänt?
Outgrundlig äro skivnålens väg över den svarta vinylen...
Skivan är från 1967, så det är kanske inte så konstigt. Om jag inte har alldeles fel är det en egen musikstil...cowboy psykedelia...
En låt som han året innan, 1966, skrivit för Nancy Sinatra och som blev en jättehit. Lees egen version är rolig, men bara ungefär hälften så mycket som Nancys...
Nåja, jag gillar den här plattan ändå. Lee Hazlewood, som faktiskt bodde i Sverige en tid, är en cool snubbe.
Skivan är förresten i ypperligt skick. Och jag betalade tre spänn för den på en loppis. Ibland har man tur. Ibland inte.
Nr: 1729/2000
Lee är kungen!
SvaraRaderaHe, he
SvaraRaderaHärligt loppisfynd! Vad hittade du mer för 3:-/styck?
SvaraRaderaDet var en filur som sålde ut hela sin skivsamling...Sandie Shaw, Artie Kornfeld Tree, The Collage, Petula Clarke, Dylan, Neil Young...bara för att nämna några. Jag köpte över 40 skivor. Och åkte tillbaka och köpte 20 till.
SvaraRaderaDet är sånt man råkar ut för en gång var fjärde år ungefär...
Kul att höra om sådana fynd. Liknande har hänt mig ett par gånger i livet. Hittade t.ex. en samling gamla blues- och soul-singlar från sent 60-tal, utgivna på de klassiska etiketterna Jewel och Paula, på en loppis för 2:-/styck. Samtliga plattor verkade helt ospelade och kom gissningsvis från något restlager från en nerlagd skivaffär eller liknande. Personalen på loppisen hade förstås ingen aning om vad det var för plattor eller vad de eventuellt var värda, och slumpade bort dem.
SvaraRaderaVid ett annat tillfälle hittade jag en super-obskyr svensk progg/psykedelia-platta från slutet av 60-talet, "Schizophrenia" med Malmöbandet Taste Of Blues, för 10:- i utmärkt skick. Plattan anses tydligen ha ett samlarvärde på över tusenlappen...
Det är lite det som är det roliga med skivletande och samlande. Man vet aldrig vad man kan få tag på...
SvaraRadera