FLEETWOOD MAC – BEHIND THE MASK - 1990
Jag var på väg att skriva en ganska nedlåtande text om Fleetwood Macs album Behind The Mask från 1990. En sån där skiva som brukar säljas på Tradera och andra försäljningssajter för bara några spänn. Jag har själv övervägt att sälja min skiva.
Då kom jag på att jag nästan aldrig lyssnat på den, trots att jag haft LP:n stående i över 20 år. Jag köpte skivan när den var ny. Den är i fantastiskt fint skick för att vara så gammal, knappt spelad, mint condition.
Så jag lyssnade på den. Och blev väldigt förvånad. Behind The Mask är en bra platta!
Eller bra är nog att ta i. Det är en trevlig skiva att lyssna på. Lite harmlös kanske, men inte alls så usel, som jag hade fått för mig.
Vad jag gillar med den är att Fleetwood Mac inte alls gått i den där vanliga synthfällan.
Behind The Mask påminner faktiskt lite, lite om bandets tidiga album på 70-talet, när Bob Welch var med i bandet och Fleetwood Mac försökte sig på en karriär inom folkrock och prog. Men nu med 90-talssound. Helt okej alltså.
Sen letade jag reda på information om skivan på nätet. Och jag hittade inte en enda positiv recension! ALLA som skrivit om den här plattan sågade den. Vilket jag räknade ut hängde på Lindsey Buckingham. Han är inte med på skivan. Det verkar varenda skribent ha saknat.
För min del saknar jag inte Lindsey Buckingham det minsta. Okej, visst var det han och Stevie Nicks som låg bakom mycket av Fleetwood Macs framgångsrika 80-tal.
Men ersättarna Billy Burnette och Rick Vito gör ett bra jobb. De är framför allt inte lika kladdiga som sin föregångare.
Så nej, den här skivan är inte till salu.
Nr: 748/2222
Jag var på väg att skriva en ganska nedlåtande text om Fleetwood Macs album Behind The Mask från 1990. En sån där skiva som brukar säljas på Tradera och andra försäljningssajter för bara några spänn. Jag har själv övervägt att sälja min skiva.
Så jag lyssnade på den. Och blev väldigt förvånad. Behind The Mask är en bra platta!
Eller bra är nog att ta i. Det är en trevlig skiva att lyssna på. Lite harmlös kanske, men inte alls så usel, som jag hade fått för mig.Vad jag gillar med den är att Fleetwood Mac inte alls gått i den där vanliga synthfällan.
Behind The Mask påminner faktiskt lite, lite om bandets tidiga album på 70-talet, när Bob Welch var med i bandet och Fleetwood Mac försökte sig på en karriär inom folkrock och prog. Men nu med 90-talssound. Helt okej alltså.
Sen letade jag reda på information om skivan på nätet. Och jag hittade inte en enda positiv recension! ALLA som skrivit om den här plattan sågade den. Vilket jag räknade ut hängde på Lindsey Buckingham. Han är inte med på skivan. Det verkar varenda skribent ha saknat.
För min del saknar jag inte Lindsey Buckingham det minsta. Okej, visst var det han och Stevie Nicks som låg bakom mycket av Fleetwood Macs framgångsrika 80-tal. Men ersättarna Billy Burnette och Rick Vito gör ett bra jobb. De är framför allt inte lika kladdiga som sin föregångare.
Så nej, den här skivan är inte till salu.
Nr: 748/2222
Fleetwood Mac är ett förvirrande band. Någon som heter Fleetwood är alltid med i musikdokumentärer och uttalar sig initierat om blues o.dy. men när jag hört någon Fleetwood Mac låt så är det så långt ifrån blues man kan komma.
SvaraRaderaDet är nog Mick Fleetwood, som är och alltid varit trummis i bandet. Men rörigt är det...
SvaraRaderaDet är inte så konstigt att han uttalar sig om blues. Fleetwood Mac började på 60-talet som bluesrockband, då med Peter Green som gitarrist. Sen blev det progressiv rock några år (med Bob Welch) och sen pop, när Lindsey Buckingham och Stevie Nicks kom in i bandet. Det är de åren Fleetwood Mac är mest känt för.