The Musical Box: Lindley levande legend

fredag 1 mars 2013

Lindley levande legend

DAVID LINDLEY – EL RAYO-X - 1981

David Lindley var en levande legend långt innan han släppte sin första LP. Han hade redan innan spelat ihop med Ry Cooder och andra storheter och hängde med Jackson Browne under hans första framgångsrika år.

Det finns de som påstår att Browne fortfarande skulle lirat på lokala klubbar om han inte stött på Lindley, som var multiinstrumentalist med en sällsynt känsla för hur popmusik ska låta.
Att det skulle bli succé för El Rayo-X, Lindleys egen första platta, var därför nästan givet på förhand. Men framgången berodde knappast på gamla meriter. El Rayo-X räknas av många fortfarande som en av de bästa rockalbum som gjorts i USA.

David Lindleys fantasifulla blandning av tuff amerikansk countryrock, reggae, cajunmusik och blues fick de mest hårdhudade att smälta. Jag var en av dem. Redan första gången jag hörde Mercury Blues i radion insåg jag att den skivan måste jag ha.

Det är inte särskilt ofta El Rayo-X hamnar på min skivspelare nu för tiden, men när det väl händer blir det rockfest i Norrahammar.

Skivan är inspelad 1981 men har inget av 80-talets bleka och konstgjorda sound över sig. Det här är en jordnära och tidlös LP som skulle kunnat vara inspelad 15 år tidigare.

Anrättningen blir inte sämre av att en rad av David Lindleys gamla musikpolare var med och backade upp. Bland annat är både Emmylou Harris och Jackson Browne med i bakgrunden.

Nr: 223/2222

2 kommentarer:

  1. Den här plattan finns även i min samling, men jag får erkänna att det var några år sedan den spelades senast. Jag håller med om att det är en bra skiva, även om "Mercury blues" med åren blivit väldigt sönderspelad. Det är ju en av de där låtarna som halvdåliga coverband gärna ger sig på.

    Det slår mig nu att jag även har Lindleys uppföljare till "El Rayo-X", "Win this record", som jag inte hört på oerhört länge. Jag får nog ta och lyssna igenom den - minns knappt hur den lät...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant, Mercury Blues är maximalt sönderspelad.
      Och så blev jag lite avundsjuk, det här är den enda Lindley-platta jag har i min samling.

      Radera