GURU GURU – UFO – 1970
Redan när jag gjorde mig av med mina springsteenskivor och började intressera mig för Amon Düül II och andra obskyra tyska krautrockband tyckte några av mina kompisar att jag grävt för djupt.
När jag sen försökte presentera Guru Guru för dem menade de att jag borde fortsätta gräva...och att de sen skulle hjälpa till att skotta igen över mig.
De tyckte att jag kommit för långt bort.
De gav mig konstiga blickar...om de tyckte synd om mig eller oroade sig för min hälsa vet jag inte. De tyckte kanske att det redan grävts för många hål*...
Till viss del ger jag dem rätt. Guru Guru är tyska krautlegender och ett synnerligen experimentellt sällskap. På UFO, som är deras första LP, jobbar de hårt med ljudeffekter, gnisslande gitarrer och udda rytmer.
Till en början verkar det som ett enda långt jam där det inte finns någon början, ingen som helst mening och inget slut.
Att LP:n är uppdelad i fyra stycken med olika namn verkar bara vara en formsak. Vill man göra det enkelt för sig går det att jämföra med Lou Reeds Metal Machine Music eller amerikanska Cromagnon.
Men lyssnar man på UFO ett par gånger framträder nyanserna av en effektfull och suggestiv musikform som det inte finns många motsvarigheter till.
Det är inte rock, det är inte jazz, men Guru Gurus musik lever nånstans i det gränslandet, även om det är väldigt långt ut.
Guru Gurus musikvärld är som den abstrakta, svartvita bild som framträder på ett fotonegativ, vars innehåll man inte riktigt ser och förstår förrän bilden kopierats till ett papper. Bättre förklaring har jag inte. Så är det att lyssna på Guru Gurus UFO.
Nr: 2039/2222
* ”Har vi inte grävt för många hål” är förresten en lysande rocklåt, Babylon Blues!
Redan när jag gjorde mig av med mina springsteenskivor och började intressera mig för Amon Düül II och andra obskyra tyska krautrockband tyckte några av mina kompisar att jag grävt för djupt.
De gav mig konstiga blickar...om de tyckte synd om mig eller oroade sig för min hälsa vet jag inte. De tyckte kanske att det redan grävts för många hål*...
Att LP:n är uppdelad i fyra stycken med olika namn verkar bara vara en formsak. Vill man göra det enkelt för sig går det att jämföra med Lou Reeds Metal Machine Music eller amerikanska Cromagnon.
Men lyssnar man på UFO ett par gånger framträder nyanserna av en effektfull och suggestiv musikform som det inte finns många motsvarigheter till.
Det är inte rock, det är inte jazz, men Guru Gurus musik lever nånstans i det gränslandet, även om det är väldigt långt ut.
Nr: 2039/2222
* ”Har vi inte grävt för många hål” är förresten en lysande rocklåt, Babylon Blues!
Hej!
SvaraRaderaUnderbart att du tog upp detta album. Hoppas att du väckt någons intresse.
Låtarnas namn avslöjar ju vad det är som är bränslet.
Skall inte ens försöka ge mig in på att försöka beskriva deras musik. Är ju allt mellan fri form jazz till elektronika.
Som du säger LEGENDER och de spelar fortfarande.
Guru Guru är MANI NEUMEIER, det säger han rakt på sak själv. "Övriga är bara musiker som jag omger mig med".
Vill du gräva djupare, googla hans namn.
Likaså, Schallplatten Ohr, dom gav inte ut så mycket men några namn känner du igen
Då avslutar jag med blyge Mani Neumeier"Jag vill inte att det kallas kraut, vi spelar intelligent musik."
Häls, jens