The Musical Box: Från Idle Race till ELO

söndag 7 december 2014

Från Idle Race till ELO

JEFF LYNNE – A MESSAGE FROM THE COUNTRY – 1989

En kanonplatta! Det är precis så här ett samlingsalbum ska vara. På den här CD:n hittar man låtar man inte trodde fanns. Den är dessutom en mycket bra introduktion för den som vill gräva lite djupare i ELO-historien än bara till A New World Record och Face The Music.
Jeff Lynne sjösatte sitt bombastiska projekt Electric Light Orchestra i början av 70-talet. Framgångarna blev minst sagt enorma, vilket jag berättat om tidigare här i bloggen.

Men Jeff Lynne hade ett rockliv redan långt innan ELO, i numera obskyra band som Idle Race och The Move. Skivor med Idle Race går knappat att få tag på, LP-skivor med The Move brukar vara ganska svåra att hitta. Det är då en sån här CD kommer till användning.

A Message From The Country är en sammanställning över det Jeff Lynne ägnade sig åt mellan åren 1968 och 1973.

Här finns låtar med Idle Race, The Move och till sist, för att tillfredsställa ELO-fansen, även ett par av den gruppens tidiga akter som Roll Over Beethoven och In Old England Town.

För min del är det inte ELO-låtarna som är av intresse just här. Dem har jag på andra skivor. Däremot tycker jag det är kul att lyssna på 60-talspopbandet Idle Race i låtar som Girl At The Window, Come With Me, Morning Sunshine och sagolika lilla bubblegumpoplåten The Skeleton And The Roundabout.

Att det är Jeff Lynne som ligger bakom hör man, däremot hör man inte mycket av det som senare skulle bli ELO.
Låtarna med The Move är också roliga. I det här bandet samarbetade Lynne med egensinnige Roy Wood och landande då mitt i det tidiga 70-talets progrockland.

Lite av det tänket tog Lynne och Wood med sig också till ELO, men avvecklade det efter bara ett par album då Wood lämnade för andra projekt. Efter det blev ELO ett rent popband.

Favoritlåten på den här CD:n är The Moves Do Ya.
Vänta nu! Säger kanske en och annan, är inte det en ELO-låt?
Jodå, den finns på A New World Record. Men det var The Move som spelade in den först, i en betydligt ruffigare version än den man är van vid. Lynne råkade bara få med sig den...

Nr: 3/CD

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar