The Musical Box: Riskabel skiva för Uriah Heep

torsdag 17 augusti 2017

Riskabel skiva för Uriah Heep

URIAH HEEP – SALISBURY – 1971

De få Uriah Heepskivor jag har i samlingen har jag ställt i hårdrockfacket. Den här LP:n borde dock kanske hamna bland mina progrockskivor. Men det är i så fall ett av få Uriah Heepalbum som borde göra det.
Salisbury är Uriah Heeps andra album. En skiva som inte har särskilt många likheter med debuten Very ´Eavy Very ´Umble. Det är som jag sa, det är progrock med 16 minuter långa eposet Salisbury som höjdpunkt.

Det är en bra progrockplatta, även om Uriah Heep i min mening i genren aldrig nådde samma höjder som till exempel Deep Purple, Jethro Tull eller de andra. De var lite efter hela tiden. När Uriah Heep gjorde den här plattan hade Deep Purple redan gjort den grejen...och så vidare.
Men det är inte för inte Uriah Heeps fans, och de fortfarande ganska många, menar att Salisbury är ett briljant album. Skivan är visserligen inte något av bandets mest omtalade, det finns det ett antal hårdrockalbum som är, men Salisbury anses vara ett bortglömt och på sin tid missförstått storverk.

Det finns alldeles för många sådana verk som av fans till massor av olika grupper påstår just det; att den och den skivan är ett storverk som borde fått mer uppmärksamhet än det fick.
Jag tycker så här. Vad det gäller Salisbury har Uriah Heepfansen rätt. Sailsbury är en riktigt bra progrockskiva. Uriah Heep riskerade en hel del med skivan, främst genom att ge sig på långa Salisbury, där de dessutom tar hjälp av ett helt storband, men det funkar.

Det går dessutom att hitta en hel del influenser från andra musikstilar på skivan, jazz till exempel. Pink Floyd finns med där också, och självklart blir det ohyggligt mycket keyboard. Uriah Heep gjorde det här väldigt bra, Salisbury är mer innovativ och spännande än någon annan av deras plattor jag hört. Det var synd att de inte fullföljde det spåret.

Nr: 755/2222

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar