SLADE – NOBODY´S FOOL – 1976
Jag blir lite imponerad av att ett glamrockband som Slade kunde göra en så bra skiva så sent som i mitten av 70-talet, ungefär då glamrocken redan dött ut och förpassats till forntiden. Nobody´s Fool är en riktigt intelligent skiva och möjligtvis Slades allra bästa.
Bäst musikaliskt sett alltså, låtarna är varierade, genomtänkta och så är det hög kvalitet hela vägen. Jag vågar nog påstå att varenda låt har något särskilt. Men räknar man antalet sålda album hamnar den inte särskilt högt, snarare tvärtom.
Do the Dirty är en av de rockigare låtarna, men välgjord och rent av trevlig. Let´s Call it Quits är en tuff rocker men nästan brittisk folkrock och en av bandets bästa låtar någonsin, vågar jag nog påstå. Balladen In For a Penny är en mycket bra låt, fullt i klass med Everyday och Far Far Away. Nej, det här är ett bra slade-album som jag fortfarande kan få för mig att spela.
Slade hade anpassat sig och dragit ner på tempot i nästan alla låtar för att bli mer lyssningsvänliga för fler. Och Noddy Holders avgrundsvrål får man leta efter. De där adrenalinkickarna får man vänta förgäves på.
Men Nobody´s Fool ska i stället uppskattas för att det är snygg platta, seriös, även om bilderna på omslaget tyder på något helt annat. Men skivan gick inte hem hos de gamla glamrockfansen. Det där med de ironiska röda clownnäsorna var att gå för långt, så många dissade den.
Det var med Nobody´s Fool Slade försökte slå sig in på den amerikanska marknaden med. Det borde funkat men gick inte alls. Varför det gick så har jag en egen teori om.
Om jag inte minns fel jämfördes Slade av någon anledning med Kiss, de sminkade amerikanska nationalhjältarna.
Och då kommer Slade där i clownnäsor. Det är nästan så att man skulle kunna tro att de drev med Simmons och grabbarna...i alla fall hoppas jag det...
Nr: 1169/2222
Jag har skrivit om skivan tidigare, men ger den nu ny chans med delvis ny text.
Jag blir lite imponerad av att ett glamrockband som Slade kunde göra en så bra skiva så sent som i mitten av 70-talet, ungefär då glamrocken redan dött ut och förpassats till forntiden. Nobody´s Fool är en riktigt intelligent skiva och möjligtvis Slades allra bästa.
Do the Dirty är en av de rockigare låtarna, men välgjord och rent av trevlig. Let´s Call it Quits är en tuff rocker men nästan brittisk folkrock och en av bandets bästa låtar någonsin, vågar jag nog påstå. Balladen In For a Penny är en mycket bra låt, fullt i klass med Everyday och Far Far Away. Nej, det här är ett bra slade-album som jag fortfarande kan få för mig att spela.
Men Nobody´s Fool ska i stället uppskattas för att det är snygg platta, seriös, även om bilderna på omslaget tyder på något helt annat. Men skivan gick inte hem hos de gamla glamrockfansen. Det där med de ironiska röda clownnäsorna var att gå för långt, så många dissade den.
Och då kommer Slade där i clownnäsor. Det är nästan så att man skulle kunna tro att de drev med Simmons och grabbarna...i alla fall hoppas jag det...
Nr: 1169/2222
Jag har skrivit om skivan tidigare, men ger den nu ny chans med delvis ny text.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar